Klimatsmart mat

Så gör du bättre val för miljön

Mat och matproduktion har stor påverkan på miljön, och vi konsumenter kan med medvetna val minska den påverkan. Livsmedelssektorn, främst jordbruket, står för en stor del av världens alla utsläpp. Alla processer från jord till bord släpper ut växthusgaser, men det som verkar ha störst påverkan är produktionen av kött och djuren i sig. Allt vi kan påverka är dock värt att göra, då den koldioxid som släpps ut i atmosfären från alla andra processer inom livsmedelssektorn stannar kvar i atmosfären under väldigt lång tid. Alltså, ju mer som släpps ut - desto större negativ klimatpåverkan.

Kortfattat så kan vi bland annat göra detta för att minska vår klimatpåverkan avsevärt:

• Minska vår köttkonsumtion och äta mer vegetariskt, samt välja bättre kött om vi väl äter kött
• Handla frukt och grönsaker i säsong
• Minska matsvinner genom att handla lagom, förvara maten bra och äta upp det som finns
• Leta efter märkningar och certifieringar på livsmedel för att medvetet göra bättre val i butiken

Vill du läsa mer om hur du kan uppnå just detta och vilken betydelse det kan få? Läs vidare!

Hur påverkar maten klimatet? 

Maten vi äter påverkar klimatet från jord till bord. Allt ifrån uppfödning av djur, arbete på marker, produktion av foder eller bekämpningsmedel till transport, förpackning och matsvinn från tallriken.

Det som dock orsakar störst klimatpåverkan inom livsmedelssektorn är uppfödningen av idisslande djur som kor, då de släpper ut metangas i atmosfären. Detta är en väldigt stark växthusgas som värmer mycket mer än koldioxid. Däremot bryts metangas ned från atmosfären efter ungefär 10 år, medan koldioxiden stannar under en mycket lång tid. Ett ökat utsläpp av metangaser bidrar alltså till en mer akut uppvärmning som i sin tur kommer bidra till andra negativa miljöeffekter, därför är det otroligt viktigt att minska dessa utsläpp också.

Transporten av maten står för en bråkdel av utsläppen, men allt är värt att tänka på eftersom all koldioxid som åker upp i atmosfären kommer stanna där under en väldigt lång tid. Självklart har hela livsmedelssystemet ett otroligt stort jobb framför sig för att göra alla processer mer klimatvänliga, men vi som konsumenter behöver även göra vår del genom att göra medvetna val i butiken och faktiskt äta upp den maten vi köper.

Råd för att äta mer klimatsmart:

• Mer vegetariskt 

Det är faktiskt inte transporterna av maten som står för den stora delen av utsläppen - det är produktionen. Hela processen från jord till bord både när det gäller vegetabilier och animaliska produkter släpper ut växthusgaser. Traktorer och maskiner som ska ha bränsle, djur som ska ha mat och så vidare. Vegetabiliska livsmedel orsakar dock betydligt mindre utsläpp än animalier. Det som släpper ut allra mest växthusgaser är idisslande djur. Dels behövs mycket mer mark och energi för produktion av deras foder, men idisslande djur släpper även ut metangas i atmosfären.

Forskningen är tung och tydlig - vi måste äta mer växtbaserat och mindre kött för att minska utsläppen. Vi måste inte alla äta vegankost, men vi behöver minska vår köttkonsumtion. Njut av tofu, bönor, ärtor och linser istället för kött från djur lite oftare. Testa utbudet av vegetariska substitut i frysdisken, det kommer nya produkter på marknaden hela tiden! Förutom klimataspekten så är även vegetarisk mat oftast billigare och ger många hälsofördelar. Enligt våra nordiska näringsrekommendationer så bör vi äta max 350 gram rött kött i veckan av hälsoskäl, men betydligt mindre än så av klimatskäl.

Om du vill äta kött - välj gärna mindre men bättre kött. Med bättre menar vi alltid svenskt, och helst med en extra miljöcertifiering. Läs mer om märkningar att leta efter lite längre ned.

För dig som vill minska på köttkonsumtionen så har vi på Middagsfrid matkassarna Vegokassen och Flexitariankassen. På så sätt vet du att du äter hälsosamt och bidrar till en hälsosammare planet. Läs mer om våra kassar här: Våra olika matkassar, vi har något för alla smaker. 

• Handla efter säsong

På sommaren kan vi njuta av svenska goda jordgubbar, svensk gurka och svenska tomater. På vintern importerar vi dock dessa från andra länder, ibland med flygtransport. Detta innebär såklart en större klimatpåverkan. Vi på Middagsfrid ser till att inte använda flygtransporterad frukt och grönt i våra matkassar av denna anledning. I frysdisken är däremot allt i säsong, och rotfrukter är i säsong i stort sett hela året i Sverige.

Som jag skrev ovan så är inte transporten den största bidragande faktorn till utsläpp inom hela livsmedelssystemet. För ett enskilt livsmedel kan dock transporten bidra till olika stor andel av livsmedlets klimatavtryck. När det gäller vegetabilier som redan har lågt klimatavtryck, så kan transporten vara den största källan till utsläppen om dessa ska fraktas vidare. Jämför man animalier som har betydligt högre utsläpp från produktionen enbart, har inte transporten en lika betydande del. Totalt sätt så har dock animalier betydligt större klimatpåverkan än vegetabilier trots transporter. Alla slags utsläpp av koldioxid behöver dock minska för att vår planet ska må bättre.

Förutom klimataspekten så är säsongsråvaror både billigare och godare. Vi på Middagsfrid tipsar ofta på vår Instagram om råvaror som är i säsong olika månader: @middagsfrid

• Minska matsvinn

Idag slängs tyvärr onödigt mycket mat hemifrån. Det kan bero på att vi köper mer än vad vi behöver, vi inte planerar våra måltider eller att vi inte förvarar maten optimalt. Förutom att matsvinn är tråkigt för våra plånböcker, så är det tråkigt för planeten. Här kommer några tips på hur du kan minska ditt matsvinn:

Förvara maten bättre! Maximera hållbarheten på den mat du köper in genom att exempelvis:

• Förvara lök torrt och svalt.
• Förvara potatis torrt, svalt och mörkt.
• Förvara sallad med en bit papper i påsen efter att den blivit öppnar.
• Förvara tomater och bananer i rumstemperatur.
• Förvara hela rotsaker med tjockt yttre skal löst i grönsakslådan såsom pumpa, kålrabbi och sötpotatis. Efter att du skurit i dem ska dessa förvaras i plast.
• Förvara andra hela rotsaker med tunnare skal i plast, så som morötter, palsternackor och potatis.
• Låt en omogen avokado mogna i rumstemperatur och inte i kylskåpet. 

Använd det du har hemma! Använd upp det du har i skafferier och kylskåpet genom att exempelvis:

• Använda det som har kortast bäst-före-datum först. Om datumet passerat - titta, lukta och smaka. Ofta håller livsmedel längre än så.
• Skapa en ”rest”-middag genom att ta fram flera olika komponenter och rester ur kylen och duka upp som en buffé. Många små rester kan tillsammans bli en perfekt plockmåltid.
  
• Använd upp pastaslattar ur skafferiet nästa gång du kokar pasta istället för att öppna ännu ett nytt paket.
  
• Gör det till ett roligt uppdrag - vad kan du skapa för fantastisk maträtt endast utifrån det som faktiskt finns hemma nu?
  
• Riv det som är kvar av osten och spara i en burk i frysen.
  
• Gör en smoothie eller fruktsallad på den frukt som börjar se lite tråkig ut i fruktskålen.
  
• Riv ner trötta morötter, palsternackor eller zucchini som blivit över, i en köttfärssås eller i en gryta.
  

Leta efter dessa märkningar
För att göra medvetna och bättre miljöval i matbutiken kan dessa märkningar och certifieringar vara värda att leta efter:

• KRAV - Denna märkning är speciellt värt att sträva efter gällande kött, ägg och fågel. Certifieringen visar att livsmedlet är producerat på ett så hållbart sätt som möjligt, med hårdare krav på djurvälfärd jämfört med EU:s regler.
  
  
• MSC/ASC - Visar att fisk & skaldjur har fångats på ett mer hållbart sätt. Exempelvis innebär certifieringen att fisken är vildfångad och spårbar samt att fiskemetoden är mer skonsam mot havsbotten.
  
  
• Svenskt Sigill - en miljömärkning som säkerställer att odlingen eller uppfödningen av livsmedlet möter hårda krav. Du kan hitta certifieringen på frukt och grönt, blommor, kött och kyckling. Om du äter kött - välj gärna kött märkt med "Svenskt Sigill Naturbeteskött" för att säkerställa att det är kött som faktiskt bidrar till mer artrika naturbetesmarker.
  
  

  När det gäller ekologiska livsmedel så verkar inte den samlade forskningen mena att en viss mängd ekologiskt livsmedel släpper ut betydligt mindre växthusgaser jämfört med samma mängd konventionellt odlat livsmedel. Att mindre bekämpningsmedel används inom ekologisk odling är dock positivt då det gynnar den biologiska mångfalden. Däremot krävs det mer mark för ekologisk odling. Så även om utsläppen är lägre per ytenhet för ekologisk odling, så jämnar det ut sig eftersom det behövs mer mark för att få samma mängd skörd som konventionell odling. Det finns även stor variation mellan olika typer av livsmedel, där skillnaden mellan ekologiska och icke-ekologiska animalier är större än för vegetabilier.
  
  

  Så kanske är det inte så stor skillnad egentligen, om vi till exempel jämför en icke-ekologisk svensk gurka och en ekologisk spansk gurka. Det som verkar påverka utsläppen mest är alltså vilket livsmedel det är, inte hur det är odlat. Här är det tydligt - animalier har mycket större påverkan på klimatet än vegetabilier. 

Enligt Axfoods Vegobarometer från 2022 äter 59% av oss i Sverige vegetariskt minst 1 gång i veckan, och andelen vegetarianer, veganer och flexitarianer ökar. Generellt äter kvinnor med vegetariskt än män, och den främsta anledningen till att äta vegetariskt är av miljö- och klimatskäl. Detta är en positiv trend, men den behöver öka snabbare.

Samtidigt så visar Jordbruksverkets beräkningar år 2022 som grundar sig på den senaste matvaneundersökningen Riksmaten från 2010, att svenskar generellt äter betydligt mer kött än våra aktuella rekommendationer. Idag rekommenderas vi att äta max 350 gram rött kött i veckan, och enligt Jordbruksverket låg den svenska köttkonsumtionen år 2022 i genomsnitt på över 500 gram/ vecka. Matvaneundersökningen Riksmaten har dock några år på nacken, så det ska bli spännande att se vad en uppdaterad version kommer att visa gällande konsumtion av kött respektive växtbaserat.

Vill du veta mer om hur olika val av animalier eller vegetabilier påverkar planeten? Världsnaturfondens kött-, fisk- respektive vegoguide är toppen om du tydligt vill se hur olika val av kött, fisk och vegoprodukter påverkar klimatet och vad du helst ska välja för en hälsosam planet. Vi på Middagsfrid utgår ofta ifrån dessa guider när vi väljer livsmedel till våra matkassar.

Om du behöver inspiration på bra basvaror att ha hemma som är bra för både din och planetens hälsa, läs vår artikel här: Bra basvaror att ha hemma för en hälsosam måltid. 

Källor:

Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Världsnaturfonden, Axfood, Jordbruksverket & Nordiska Ministerrådet.